I mitt svagaste ögonblick, när jag satt fast där i pappersgiljotinen, ensam på golvet i ateljén – trodde jag på riktigt att jag skulle förlora 3 av mina fingrar. Ångesten var total och jag har nog aldrig varit så chockad i hela mitt liv. Jag minns inte så mycket, men jag minns att jag utbrast: – Får ni loss mig ur den här klippen, så lovar jag att jag kommer bjuda på smörgåstårta till er alla. Jag gör sju jäkla god smörgåstårta ska ni veta.

Ja – nu har det ju gått en tid sedan olyckan, jag har hämtat mig, ett finger har fortfarande nedsatt känsel – men annars ingenting. Jag är nöjd och så sjukt glad att killarna från räddningstjänsten kunde komma så snabbt – så idag, måndagen den 6 februari 2025 fick de ett besök med ett gäng tårtor som tack och en bild på ”eländet”. Jag hoppas de gillar dem nu när jag skrutit om dem och allt i förväg.